Bilden av Blekinge – Företagandets Blekinge

Den här bloggen skrevs under tiden som föredraget eller snarare föredragen BILDEN AV BLEKINGE FÖRETAGANDETS BLEKINGE pågick. Medverkande: Carina Centrén, Svenskt Näringsliv och Anders Johnson, f.d. chefredaktör DN och författare till böcker i näringslivshistoria.

På grund av den snabba hanteringen kan det förekomma felaktigheter och missuppfattningar i texten.

Det är mellan 15 och 20 personer i salen nu när klockan är 18.30.

Carina Centrén kommer att inleda, hon har satt igång ett bildspel som heter Företagsamma Blekinge.

Allra först hälsar museichefen Tullan Gunér välkommen och anknyter till de tidigare föredragen, förra och förrförra onsdagen. Det sker mycket positiva saker i Blekinge!

Carina inleder med om hur Svenskt näringsliv arbetar.

Hon anknyter till museet, mycket i det kommer från företag, men tänker man på människorna i näringslivet.
Carina är regionchef i Blekinge och är tillbaka efter att ha jobbat nationellt under en tid.
Företagsamma människor leder SVerige till ökat välstånd, säger Svenskt näringsliv.
Visar bild av det ekonomiska kretsloppet. Det börjar med att människor flyttar in, men det behövs att företagsklimatet är gott för att kretsloppet ska snurra.
60 000 medlemsföretag, 49 olika medlemsorganisationer.
Många av företagen är små, 70 procent färre än tio anställda.
Man vill öka förståelsen för företagandet.
75 procent är enmansföretagare.
En okänd bild för de flesta.
Blekinge har relativt låg andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen. Snittet är 12 procent, blekinge 9,6 procent. utvecklingen de senaste tio åren har gått långsamt uppåt.
Ju bättre företagsklimat desto bättre befolkningsutveckling, säger Carina Centrén.
Nu tar Anders Johnsson vid!
Han berättar om att han mötte våren på torget i Karlshamn. Har skrivit två böcker som han använder här. Ekonomisk historisk guidebok över Sverige: Fånga platsen. Näringslivshistoria.
Har rest runt med sin familj till olika typer av historiskt intressanta platser, det blev underlag för boken.
Den andra boken, 2010, Garpar gipskatter och svartskallar, om invandrarnas betydelse för den svenska ekonomin.
Har gjort en egen indelning av landet utifrån näringslivsaspekten.
Rangerat orter enligt en viss ordning: vattenvägar! De var de viktigaste kommunikationsvägarna före industrialiseringen. Även is- och snövägar som underlättade exempelvis i Bergslagen. Före ångmaskinen var vattenkraft den viktigaste kraftkällan.
Karlskrona är därför en konstlad stad, som saknar färskt och rinnande vatten.
Blekinge finns i en region som Anders Johnsson kallar Blekingeregionen, sex åar som rinner upp i Småland och som förklarar sambandet mellan delar av Kronobergs län och Blekinge.
Beskriver transporterna från inlandet via hamnarna i Blekinge och importen.
Han har delat in landet i tre stora bitar.
90 procent av vattenkraften i den norra delen. Stor skillnad mellan östra óch västra Sverige på grund av vattentillgången!
Sydöstra delen har förlorat under industriella revolutionen.
Den enda staden här som har växt snabbare än snittet i det här området är Växjö.
Visar bild på oxdrift som var ett sätt att frakta livsmedel från exempelvis Småland till Stockholm. Eller via Blekinge till Danmark och Tyskland.
Berättar om hur nationsgränsen var ett problem när Gustav Vasa kom till makten och ville förhindra utförseln något som skapade stora motsättningar och drabbade den här bygden.
Lokalbefolkningen saboterade detta genom bland annat så kallade bondefreder.
Hänvisar till Vilhelm Mobergs bok Förrädarland.
Har funnits tyskt inflytande i exempelvis Ronneby.
1658 blev Blekinge svenskt. Här gjordes hela stadsväsendet om, nyanlagda städer efter maktövertagandet.
Man anlitade holländare för att försvenska Blekinge. Holländarehuset i Karlshamn visas på bild. Jacob och Arnold de Rees invandrade till Sverige och var affärsmän här.
De Rees äger Huseby bruk och får tillstånd att föra ut varor via Karlshamn (Bodekull). En invandrad holländare gör Blekinge svenskt!
Karlskrona grundades av militära skäl, Trossö var bäst ur försvarssynpunkt. Blir en av rikets största städer under mer än hundra år. Karlskronavarvet, redan på 1600-talet var familjen Sheldon skeppsbyggare. Varvet var Sveriges största industri. Christoffer Polhem har anknytning till varvet. Han var före sin tid, säger Anders Johnsson, han var så snillrik att han hade svårt att sovra bland alla projekt.
Polhem klarade av att flytta vattenkraften till gruvdriften.
Den enda av hans anläggningar som fortfarande är i drift är Polhemsdockan i Karlskrona!
Fredric Henric af Chapman är den främste industrialisten i sin tid. Han föddes i Sverige av engelska föräldrar, kom till Karlskrona 1781.
Han gör bättre skepp än tidigare. Den förste som gör skepp på vetenskaplig grund, tidigare var det traditioner.
Mest imponerande är en industrialisering av skeppsbyggeriet som han genomför.
Han byggde sitt sommarställe på Skärva där han kikade mot varvet: management by binoculars!
Här berättar Anders Johnsson samma berättelse som Harry Svensson förra onsdagen om de muslimer och judar som fick utöva sin religion i Blekinge.
Här kom bland annat kaffet till Blekinge.
1719 kom de till Stockholm, de flesta fick sina pengar och reste sedan hem.
Det talade 14 språk i det som var det svenska stormaktsväldet! Det viktigaste var då religionen. Kalvinister togs hit, men de fick utöva gudstjänst inom hemmets slutna väggar. Men de fick rätt att bygga kyrkor i alla sveriges hamnstäder utom Karlskrona.
1781 fick katoliker komma hit. 1782 även judisk invandring till Sverige. Här berättar Anders Johnsson om Fabian Philip och den judiska invandringen i Karlskrona.
Han startade segeldukstillverkning och blev accepterad.
En av de första judarna som var jordägare i Sverige.
Lyckeby var viktigt för Karlskronas historia. 1680 togs beslut att borgarna i Kristianopel och Ronneby skulle flytta till Karlskrona. 1682 blev Ronneby lydköping till Karlskrona.
I Lyckeby fanns ett fall och färskvatten. Det senare fördes i pråmar till örlogsbasen. Karlskrona blev en av landets första städer med vattentorn och vattenledningar.
Olofström. Intressant ort som anknyter till bl a separatorn, en briljant uppfinning, var en förbättring av Laval. Olofströms järnbruk, Olof Olsson. Blev så småningom Svenska stålpressningsaktiebolaget.
Laval uppfann också ångturbinen på 1880-talet. Stal Laval finns idag som en del av Siemenskoncernen.
Svenska stålpressnings ab blev också leverantör till den första svenska Volvobilen 1927.
Volvo var det första svenska framgångsrika bilföretaget.
Man satte i system att använda underleverantörer som så småningom kunde köpas upp – som i Olofström.
Svängsta är exempel på hur entreprenörer har bildat en slags kedja, från fickursfabrik, till taxametrar, till skrivmaskiner etc.
Facitkoncernen är intressant – en av världens främsta tillverkare, räknemaskiner och skrivmaskiner, rekordvinster 1970, men klarade inte övergången till ny teknik.
Problemet för Facit var att man hade en grupp företag med egna utvecklingsavdelningar och marknadsavdelningar. De hade behövt kraftsamla.

Urfabriken i Svängsta var en avknoppning av den ursprungliga fabriken. Trots att man hade världens bästa taxameter när kriget bröt ut fanns det inte längre några kunder. Man börjar tillverka spinnfiskerullar som blir världsberömda. Göte Borgström avled 1974, sonen Lennart tog över men klarade inte arvsskatten. Han säljer till Incentive och det blev ABU Garcia så småningom.
Karlshamn. Textilindustrin var den första vågen av industrialisering. Strömma bomullsspinneri är ett tidigt exempel.Grundas 1833 av två skotska bröder som senare flyttar till Norrköping där de har stor betydelse för industrialiseringen.
Johan N von Bergen startade punchtillverkning i Karlshamn, LO Smith startade sin bana i Skottsbergska gården, som bodbetjänt. Hans bild finns på Absolut-flaskorna.
Byggde stor spritfabrik i Karlshamn, men det gick illa på grund av ändrad handelspolitik i Spanien.
I Karlshamn byggdes också en fabrik för vegetabiliska oljor i Karlshamn. 1932 köper kooperativa förbundet den fabriken.
Beskriver också utvecklingen i Fågelmara.
Ronneby. Frans Henrik Kockum. Järnbruk i Kallinge var grunden till Kockums järnverk. Emaljtillverkningen upphörde på 70-talet och järnverket på 1990-talet. Kockumsnamnet finns kvar på Karlskronavarvet.
Slut.
Tullan Gunér tackar för föredraget.
Anders Johnsson berättar att det är idag viktigt med tillgång till flygtransporter för framgångsrikt näringsliv.
Kommunikationer är viktiga –
Carl Axel Ottosson bekräftar, detta är alltid uppe i samtal med näringslivsfolk i regionen.
Fråga från publiken om vedhanteringen i Blekinge.
Anders Johnsson bekräftar, det var också pottaska och tjära som exporterades, det var mera förädlat.
Fråga från publiken, stor invandring till Karlskrona av finska invandrare.
Tullan Gunér konstaterar att LO Smith slutade sina dagar i Karlskrona. På vodkaflaskor finns hans porträtt, 90 miljoner flaskor per år som går på export.
Nästa vecka onsdag 28/3 kl 18.30
BILDER AV BLEKINGE
Medverkande bl a: Leifh Stenholm, författare till böcker om Blekinge och ny bok under våren med titeln ”Bilder av Blekinge – ta plats och äga rum”, samt Hanna Nilsson, Region Blekinge, projektsamordnare för turismutvecklingsprojektet ”Attraktionskraft Blekinge”.

Annonser